Stålets materialeffektivitet bygger miljövänlighet

Ju mindre byggmaterial som används, desto mindre blir byggnadens koldioxidavtryck. Är beräkningen av byggmaterialens miljöpåverkan så enkel matematik, eller beror slutresultatet på perspektivet? Stål är det mest konkurrenskraftiga materialet i bärande konstruktioner ur miljösynpunkt, när man beaktar materialets hela livscykel.

När man påbörjar planeringen av en nybyggnad görs många beräkningar, och utifrån dem fattas många val och beslut. Byggnadens användningsändamål styr lösningarna för utrymmesanvändning, läget styr materialvalen och storleken på den ekonomiska investeringen styr den förväntade livslängden för byggnaden.

Materialvalet blir avgörande

Materialeffektiviteten har en direkt inverkan på byggnadens miljövänlighet, vilket gör materialvalets betydelse central. När man lyckas kombinera minsta möjliga materialanvändning med ett lågkolmaterial kan man i hög grad påverka byggnadens koldioxidavtryck.

I finsk skala och under finska förhållanden presenteras ofta trä och betong som alternativ till stål. Vid jämförelsen används många faktorer och perspektiv.

Stålets absoluta fördelar i jämförelsen är hållbarhet och lång livslängd. Stålmaterialets livscykel är flera decennier, och genom underhåll kan den förlängas ytterligare. Till exempel kan livslängden fördubblas genom underhållsmålning.

En annan stor fördel är materialets återanvändbarhet, eftersom en byggnad som är planerad modulärt kan monteras ner, flyttas och anpassas för ny användning. Den tjänar sitt syfte länge innan materialet slutligen återvinns och används på nytt.

Beräkning av koldioxidavtryck blir obligatorisk i år

Medvetna och föregångare bland byggherrar uppmärksammar redan nu byggmaterialens GWP-värde, som beskriver materialets klimatpåverkan (Global Warming Potential). Stålets GWP-värde varierar vanligtvis mellan 1,5–2,8 kg CO₂-ekv/kg. Värdet påverkas bland annat av tillverkningsprocessen och de råvaror som används.

Byggmaterialets GWP-värde visar hur mycket växthusgaser som dess produktion orsakar. Enligt Miljöministeriets färdplan ska byggnadens livscykelberäkning, det vill säga beräkningen av koldioxidavtrycket, bli obligatorisk år 2025. Målet är att få en helhetsbild av utsläppen under byggnadens livscykel, och denna beräkning görs genom att summera GWP-värdena för alla material utifrån deras massa.

När man funderar på beräkningen av koldioxidavtrycket kommer man tillbaka till materialeffektiviteten, eftersom GWP-värdet inte ensamt styr valet. I genomförandet enligt byggprojektets mål kan du dra nytta av Weckmans experter, som kan hjälpa till att välja lämpliga stålkvaliteter och profiler samt dimensionera dem enligt byggnadens användning och miljöförhållanden.